Lite fler android-appar

Här kommer lite fler appar jag har hittat som jag tycker är bra.
Har skrivit ett inlägg tidigare om några appar, men det finns ju så många att det tar lite tid att hitta de man tycker är bäst.
Hoppas någon utav dessa kan hjälpa dig.

Cover art

Ready2Go
Detta är en bra app för oss som tenderar att glömma saker när vi ska någonstans.
Den är nämligen till för att skapa listor med saker man behöver ha med sig till olika ställen, exempelvis gymmet eller skolan. Det finns 95 olika bilder på diverse objekt som man kan ha med i sina listor.

Cover art

Kanban Board
Precis som det ser ut på bilden är detta en att-göra/planerings app.
Den ser ut som en korktavla som man fäster post-it lappar på, men korktavlan är indelad i tre sektioner: att göra (to do), pågående (doing) och klart (done).
På så sätt får man lättare kontroll på sina uppgifter och man kan se om man har mycket att göra eller som man håller på med.

Cover art
What’s Next Lite
Med denna app kan man skapa visuella manualer för uppgifter och bryta ner de i delar istället för att försöka minnas allt på en gång. Exempel på scheman kan vara morgonrutiner eller tvättstugerutiner. Det bra med denna app är att man använder sina egna foton till att göra manualerna, på så vis föreställer bilden ens egen verkligen.

Cover art

Visual Auditory Timer
Ja det är vad det låter, en timer. Den påminner om time timern med sin röda cirkel som sakta blir mindre. När tiden tar slut på denna app så ringer den och en gul stjärna kommer fram (vilket jag tycker är lite gulligt).

Cover art

SmartKalendar
Detta är en piktogram kalender som har en timer både för hela dagen (en prick i taget som släcks, liknar Memo DayPlanner) och en för varje aktivitet. Enda nackdelen med den är att den gärna låser sig för mig, men det kan ju bero på vilken modell av smartphone man har.

Cover art

My PillBox
Jupp, detta är en app som är till för att påminna dig att ta dina mediciner. Det som jag tycker är bra med denna är att man kan skapa en liten bild på hur medicinen ser ut och att man fyller i hur mycket man har kvar så att den kan larma när det börjar ta slut på varje medicin. Bra för oss som inte tänker på att titta efter ordentligt!

Cover art

Love Cleaning House
En otroligt gullig app med olika städprogram, allt från 5 minuter till 2 timmar. Den tar dig igenom varje program steg för steg och varje del har en liten bild, annars är instruktionerna på engelska, men det är lätt engelska.

Cover art
SimpleBudget
En app som hjälper dig att hålla koll på ekonomin.
Man kan skapa olika ”kuvert” som sedan har olika stor budget, exempelvis: ”Mat – 2000 kr” och sedan är det en liten stapel som minskas allt eftersom man handlar för varje kuvert. Den återställs automatiskt var trettionde dag, så ställer du in att du får pengar den 18e varje månad så återställs den då.

Cover art
Food Manager
Denna app har jag inte testat själv, men den verkar bra. Förutom att du kan skriva handlingslistor i den kan du även spara recept, skriva in bäst-före-datum så den larmar när datumet börjar närma sig och 7-dagars måltidsplanering.

Cover art

Mood Tracker
Även denna är vad den låter som, en app att hålla koll på ditt humör.
Den är enkel med fyra olika humör att välja mellan: glad, neutral, ledsen och arg. Vilket jag tycker är bra då jag personligen kan har rätt svårt att känna igen alla dessa blandade känslor och ”mellan känslor”.

Vill man ha en lite mer detaljerad app istället, så rekommenderar jag Moodlytics.
Den har betydligt fler känslor att välja mellan, men är fortfarande en rätt enkel app.

Cover art

Annonser

Några bra Appar jag hittat

Hittills har jag hittat några bra appar och jag tänkte dela med mig av de till er. ^_^

imoodiMoodJournal
Denna app är precis som namnet tyder en ”humör-dagbok”.
Man får välja på en skala hur man mår (från ”Couldn’t be worse” till ”Insanely good”).
Namnen på de olika måendena går att byta ut, alltså man kan själv välja att skriva om de om man vill.
Sen kan man göra lite anteckningar om hur man mår (och hashtagga) samt även fota sitt eget ansikte (på så vis kan man kanske lära sig hur/om ens mimik ändras med måendet.)
När man fyllt i tillräckligt många gånger kan man börja få statistik över sitt mående med.
Det går även att sätta larm så att man blir påmind att känna efter hur man mår.
För mig är det här en smart app som ”tvingar” mig att försöka förstå hur jag mår, nått jag helst inte gör då det är väldigt svårt för mig.
Gillar att den är väldigt visuell.
Pris: 7 kr

calorificCalorific Diet Tracker
Som ni nog vet är jag tämligen kontrollerande när det gäller hur mycket jag äter och vad.
Jag vet även att det inte är särskilt bra för mig och jag försöker sluta räkna exakta kalorier för det tar mycket tid och energi för mig.
Därför installerade jag denna app.
Här ska man nämligen inte räkna exakta kalorier utan mer gå efter ungefär och hur mängden ser ut.
Man delar in det man äter i tre kategorier: Great, Ok och Bad.
Titlarna kan nog låta lite skrämmande, men de utgår efter att man ska äta från alla tre varje dag, även från ”Bad” delen (vilket känns mycket konstigt för mig).
Klickar man på fliken ”More details” när man ska välja så får man bra exempel på vad som går under vilken kategori. Klickar man sedan på en specifik produkt, tex fullkornsbröd, så ändrar cirklarna sig för att anpassas efter just det livsmedlet (i detta fall skivor).
Man kan göra anteckningar och fota varje måltid och appen larmar även var 4-5 timme under dagen (vilket är rätt irriterande för mig iof) och säger till på morgonen när det gått 12 timmar sedan man åt sist.
Appen är väldigt visuell och enkel att använda, dock finns den enbart på engelska, men det är enkel sådan och allt har symboler/bilder.
Pris: Gratis

am I lateAm I Late?
Denna app har enbart en nackdel, man kan bara välja de förinställda aktiviteterna.
Men då de är sånt jag behöver den här till så gör det inte mig något.
Det man gör här är helt enkelt att välja en viss aktivitet och hur länge den ska pågå (oftast väljer man ju flera) och sedan räknar appen ner. Visaren följer med i hur mycket tid som går så att man kan se vart man är någonstans och om man ligger före eller efter sitt schema.
Varje ”klocka” går att spara, så man behöver inte göra en ny varje gång om man inte vill.
På bilderna ser den ut att vara på franska, men den är på engelska.
Pris: Gratis

routinelyRoutinely
En app som påminner dig om fasta rutiner, tex att dricka vatten, vattna blommor eller att träna. Man kan ställa in hur ofta det ska vara och om/när den ska larma.
Under varje uppgift kan man göra anteckningar och den visar även statistik.
Hittills den bästa appen jag testat när det gäller fasta rutiner.
Pris: Gratis

timstockVisuell timstock
Ja, en timstock helt enkelt.
Man kan välja från 5-60 min.
Tror inte jag behöver skriva så mycket mer om denna app.
Pris: Gratis

my emergency toolMy Emergency Tool & Widget
En app där man kan fylla i saker för akuta situationer, som tex kontaktperson, blodgrupp, akut-sms, viktiga telefonnummer.
Den har även en ficklampa, alarmljud (som är HÖGT) och kan söka efter närmaste sjukhus, polis etc.
Även denna en visuell app.
Pris: Gratis

Bokrecenssion: ”Kurt Cobain finns inte mer”

”Det är 1992. Första skoldagen på gymnasiet och Lovis och Alex hittar varandra så som man bara gör när någon totalt förstår en för första gången. Båda älskar musik och de skapar sitt eget universum dit ingen annan släpps in. De bakar scones, pratar musik, fikar, hänger, pratar ännu mer musik och om hur världen borde vara.
Lovis startar ett band och Alex hjälper henne. De vill sparka in dörren till etablissemanget. Alex är så vacker att Lovis nästan dör. Hon nästan imploderar av kärlek-vänskap-kärlek-förtvivlan. Alex älskar Lovis också, men som vän. Han dras till killar. Men hur nära de än kommer varandra är det en del av Alex som förblir en gåta. Han är en magnet, han drar folk till sig, men han är också väldigt destruktiv. Till slut blir det ohanterbart. Vad gör man när den man älskar mest bara glider iväg i nedstämdhet och inte går att nå?

Oförställt och gripande gestaltar Hanna Jedvik den starkaste, finaste vänskapskärleken och det motsägelsefulla i att hur nära man än kommer varandra finns det alltid en värld dit man inte har tillträde. Liksom i debutromanen Snart är jag borta spelar musiken en stor roll. The Cure, Thåström, Bowie, Morrissey flimrar förbi. Nittiotalsikonen Kurt Cobain och hans framtida öde går som en röd tråd genom berättelsen.”

Jag har just läst klart den här boken och den var riktigt bra. Gillade även Hanna Jedviks första bok ”Snart är jag borta” Men iaf, den här boken är sorgligare än hennes första men båda är annars lika känslosamma. Kan känna igen mig själv delvis i båda med.
Detta är en av de bättre tonårsböckerna jag har läst och dessutom handlar den inte om ”kille träffar tjej” som de flesta tonårsböcker gör.
Sammanfattningar och recenssioner är inte min starka sida, men boken är bra, så läs den gärna, den är värd det.

Skönlitterära böcker om sexuella övergrepp, ätstörningar och psykoser

Böckerna i detta inlägg har jag antingen läst själv eller blivit tipsad om av personer som jag vet kan mycket om de olika ämnena. Jag har planerat att läsa alla böckerna i listan själv tillslut, men man ska inte läsa sådana här böcker när man inte känner för det.

Dagar utan hunger av Delphine de Vigan
”Laure är 19 år, hon är anorektiker. När hon blir inlagd i sjukdomens slutstadium börjar hon efter hand förstå hur det kunde gå så långt. Dagar utan hunger återger tre månaders sjukhusvistelse, tre månader för att blåsa nytt liv i en utmattad kropp, tre månader för att kapitulera, för att bli frisk. Laures tillfrisknande är också berättelsen om hennes möte med den läkare som tar hand om henne, kanske den ende som kan ta till sig hennes smärta, den del av hennes barndom som hon inte kan frigöra sig ifrån.”

Decembergatans hungriga andar av Ulrika Lidbo
”Jag vet att jag inte bor i en grotta och det är krig och jag blir våldtagen av soldater och det kryper flugor som lägger ägg i öppna sår på min arm, men det är ändå orättvist.
Så jävla orättvist.
Varför har jag fått all skit?
På nätterna ligger Jenny och grubblar. Varför blir hon alltid vald som tredje sist på gympan och varför vill alla killar bara hångla med kompisen Charlie? Varför är hon ett fetto som hatar sitt meningslösa liv? Men Jenny har en plan. Hon ska bli smal. När hon börjar åttan i augusti ska alla få se. Hon kan inte misslyckas om hon följer sitt superschema. Man kan ju inte bli fet om man äter noll procent fett.
Jenny finner en bundsförvant i Betty. Smala, snygga, världsvana Betty. De träffas hemma i Bettys kök och har matorgier. Glass, smör, ballerinakex, västerbottenost, djupfrysta pajer. De dukar upp och vräker i sig. Sen kräks de upp allting. Ingen kan nånsin förstå. Det är en livsstil. Man väljer det för att man gillar det. Men hur länge håller det?”

Elin under havet av Sofia Malmberg
”Elin är ensam. Hennes mamma är oftast upptagen och hennes pappa jobbar hela tiden. När Elin söker efter en kampsportstudio får hon kontakt med tränaren André. Han verkar snäll och inte för framfusig. Efter att ha chattat om sport några gånger föreslår han att Elin ska komma förbi studion så att han kan få visa hur det går till. Elin känner sig både glad och sedd och anar inget ont, men det visar sig att André har helt andra tankar med mötet.”

En dåre fri av Beate Grimsrud
En dåre fri är en roman om skörhet och styrka. Det är Eli som berättar. Hon bor ensam i sin lägenhet, och ändå inte. Espen, Emil och Erik finns också där. Deras röster har följt henne hela livet. Så småningom kommer också prins Eugen.
Hennes terapeut kommer också, för att hjälpa henne att klara vardagen och vanligheten. Hon är periodvis inlagd på psykiatrisk avdelning, och i vården möter hon både omhändertagande och oförståelse. Elis vilja att leva och skapa är stor, men rösterna inom henne bråkar och stör. Ändå skriver hon hela tiden, gör film, reser och framträder på uppläsningar. Som författare röner hon framgång efter framgång, medan kampen mot sjukdomen pågår.
Eli lever med sin psykos; hon utvecklas och kämpar.”

Flykten från Nova av Helena Östlund
”På rymdkolonin Nova behandlas flickan Stella för en psykos. Hon upplever sig jagad av mänsklighetens onda kraft som hon kallar Zorach. Inom sig tycker hon sig härbärgera Aisla, mänsklighetens goda kraft. För att skydda Aisla från Zorach flyr hon från Nova till Jorden tillsammans med den hemlöse Boi.”

Ingen behöver veta av Christina Wahldén
”Gustaf är femton år, lovande skidåkare och förälskad i Elin. Hans moster Agneta tar hand om honom när han skadat sig i skidbacken och hans mamma måste åka till USA. En natt kommer Agneta in till honom och tvingar till sig sex.
– Ingen behöver veta, Gustaf, viskar Agneta. Det här är vår hemlighet. Du har ont och jag fryser och vad är det då för fel om vi värmer varandra lite? Du är vuxen nu, du bestämmer själv.
Gustaf sväljer torrt. Han vet att han borde resa sig och gå. Kanske kasta ut henne naken i snön och låta henne klara sig så gott hon kan, men: ingen behöver ju veta.
Fast hon är min moster, tänker han.”

Ingen dans på rosor av Hannah Green
”Deborah Blau är sexton år när hon tas in på psykiatriskt sjukhus med diagnosen Schizofreni. Under åren som har gått har hon byggt upp en egen värld fjärran från den tillvaro hon inte uthärdar och de krav hon inte orkar uppfylla.
Den världen är Yr, dess språk är yri, den befolkas av goda och onda makter som kan ge henne lycka eller plåga henne så att hon drivs att förstöra sin egen kropp för att få lindring. Det självmordsförsök som fört Deborah till sjukhuset uppfattas som ett rop på hjälp av den psykoterapeut som tar hand om fallet. Hon vet att det finns en väg ut ur sjukdomen och börjar kartlägga Deborahs värld.”

Snart är jag borta av Hanna Jedvik
”Maja bankar huvudet i väggen och drömmer om kärlek. Hon kan tänka sig en kille som Håkan Hellström. Alla tror hon är stark, det är ingen som ser det där som skaver på insidan. Hon vill att saker ska kännas. Maja har svar på tal, är klok och kontrollerad, det säger hennes kompis Lina i alla fall. Maja skulle aldrig ha följt med fyra killar på efterfest, som Lina gjorde. Lina som önskar att hon kunde skylla det som hände på någon annan än sig själv.
Maja och Lina är som natt och dag, fastän de är så lika. Medan Maja alltid gör sitt bästa för att hålla skenet uppe, aldrig gråta, bli arg eller skrika, gör Lina vad som faller henne in. Maja är ett fladdrande kärleksvrak och Lina verkar aldrig ens bli kär, hon vågar inte ens lita på någon, för allt man får är skit. Maja längtar till storstan, Göteborg, och Lina orkar knappt leva med sig själv. De är varandras allra närmaste vänner, men det finns alltid hemligheter som man inte kan berätta för någon enda.”

Vi är väl vänner! av Marie-Chantal Long
”Om en lärare som går för långt. Om en sextonåring som försöker komma till rätta med sina känslor. Om en pappa som blir utmålad som ett monster av tidningarna.
Jon är en sextonårig språknörd som knappt har några vänner men älskar att läsa. Han tycker om att ha det så. En inrutad tillvaro. Kontroll. Som utomstående skulle man nog säga att han har Aspergers syndrom. Själv säger han att han saknar kompass. Men den här våren förändras allt. Den karismatiska litterturälskande svenskaläraren Liselotte Sand kommer till klassen, och plötsligt har Jon någon som delar hans intressen.”

Lucia-ångest

Ok, jag har inte ångest över själva Lucia-firandet.
Det jag har ångest över är det ”julmys/julfest/jul-ish” som Steget Framåt har i morgon som jag ska gå på. Det betyder både att jag ska vara social och äta mat jag inte vet vad det innehåller och sånt. Inte kul! Men de ville att jag skulle komma så då gör jag det.
Hoppas det inte går alltför skit och att det inte är alltför konstiga grejer i/på det som ska ätas. Lär väll kanske uppdatera efteråt.

Btw, dessa videos och låtar ger mig samma känsla. Men vet inte om låtarna textmässigt för har aldrig reflekterat över det, men ska göra det någon gång.


Självskador, känslor och HSP… och ett duschhandtag

Som de flesta vet så skadar jag mig själv och har gjort det sedan jag var 12-13 år. Ja det medvetna skadandet. Sen har jag en annan typ av självskadande som jag alltid har haft som består av att tunga huvudet i väggen eller slå/klösa mig själv. Nått jag enbart gör när jag är för stressad av nån anledning och nått som tydligen är vanligt bland folk med AST. Men det var inte just det detta inlägg skulle handla om utan det jag tänkte skriva om är att psykiska problem inte på nått sätt är kul och att man inte kan tävla om ”vem som mår sämst”. Man kan bara jämföra sitt lidande med just tidigare lidande man känt. Det finns ju skumt nog de som tror att alla skadar sig enbart på grund av uppmärksamhet, vilket inte stämmer. Själv lyckades jag dölja mitt skärande rätt bra fram tills jag var nästan 20 år. Men visst det finns några som gör det för att få upmärksamhet, men det ger inte andra rätten att prata skit om de. För oavsett orsak till självskador så finns det INGEN som gör det utan att man mår JÄVLIGT dåligt. Det finns ingen som mår bra och helt plötsligt bara tar upp en kniv och skär sig eller en hammare och slår sig med den bara för att. Personen kanske inte verkar må dåligt, men hur man mår syns ju oftast inte. Själv till exempel så syns det i princip aldrig hur jag mår och humor är för mig ett sätt att klara av mitt mående. Något som tyvärr ofta misstolkas av andra (inkl vården) som att jag mår bra. Psykisk ohälsa syns inte utanpå, vem som helst runt om dig kan egentligen må skit utan att du vet om det. Även fast man faktiskt kan känna av att nått är fel, eller iaf så kan jag det även om jag oftast inte vet vad som är fel och förrut (ibland fortfarande) trodde att jag inbillade mig när jag kände sånt.
Anledningarna till varför man skadar sig är olika med. Det finns några som gör det för att slippa känna de känslor de har, några för att få känna nått och andra (jag till exempel) gör det som bestraffning för de fel man gjort. Självklart finns det fler anledningar än dessa, men dessa anledningar är de som verkar vara vanligast.
En person som skadar sig är heller inte sämre, feg, usel eller nått sånt utan en människa som har väldigt ont i själen. Och alla vet nog hur det känns att vara ledsen, men tänk då det fast mycket mycket mycket värre, då börjar man närma sig den smärta personer som skadar sig verkar känna. Och motsatsen till vad många tycks tro är oftast självskador inte ett uttryck för självmordstankar utan ett sätt att orka överleva.
Man ska inte heller behöva skämmas över sina ärr och man skainte behöva få höra otrevliga kommentarer över det heller. En person med självskade-ärr är inte äcklig. De ärren är inget annorlunda än de ärr man får vid en olycka. Det är bara ärr, hudvävnad… inget konstigt, inget främmande och inget äckligt.
Och sist, när det gäller självskador, tänkte jag säga att det är något som kan drabba vem som helst oavsett kön, ålder, ursprung, status etc, och inte bara tonårsflickor som många tycks tro och att det kan se ut på många sätt och inte bara att skära sig. Jag tänker inte rabbla upp alla sätt man kan skada sig på för det ser jag som helt onödigt.

Nu till lite mer vardagliga saker 😛
Det är ju fredag så gabriel har ju varit här. Han lyckades få iväg mig in till city och Clas Ohlson i jakt efter ett nytt duschhandtag. Anledningen till det är att jag hatar att duscha för jag tycker att det gör ont, så vi skulle leta efter någon som gav mjukare strålar. Vilket vi till slut lyckades göra.
Jag provduschade nyss (vilket jag behövde då jag inte duschat sen förra veckan pga att jag inte ens stått ut med tanken på den hemska duschen :$) och det är inte längre helvetet att duscha, utan mer som nånstans mellan skärselden och jorden. Bada, det är himmelriket 😛
Han smorde även gångjärnen på badrumsdörren åt mig med symaskinsolja 😛 Innan lät den som en misshandlad katt, nu är den tyst.

Jag har även varit på biblan och där lånade jag två böcker.
En av de fastnade jag med redan på biblan 😛 ”Nattens Cirkus” heter den och fanns på Fantasy-hyllan (ofc). Den andra boken hittade jag av en slump och den heter ”The Highly Sensitive Person’s Workbook”. Jag har läst lite om HSP på internet tidigare och det stämmer verkligen bra in på mig (nej det är ingen diagnos utan mer en benämning) och jag har hört att den där arbetsboken ska vara bra. Så skadar ju inte att läsa lite i den och så.