Lite dikter

Kollade igenom lite skrivböcker och hittade då några dikter.
Alltså, de är inte skrivna av mig utan jag har skrivit av de.
Här kommer några få utav de.

***

Naken är du lika enkel som din hand,
slät, jordisk, obetydlig, rund, obestridlig,
du har drag av månen och av äppelstigar.
Naken är du späd som det avklädda vetet.
Naken är du som Kubas blå natt,
med slingerväxter och stjärnor i ditt hår.
Naken är du ofantlig och gul,
som sommaren i en kyrka av guld.
– Pablo Neruda

*

Höstfärgat barkhår
Ett jordbarns bruna ögon
Snön har kysst dess hud
Månen är dess varma mor
Dess älskare enhörning.
– ?

*

Blott en svag skugga
Len, blek och varm – väntar tyst
Naturens gåva
– ?

*

Kraftfulla spegling
Nattens stolta kejsare
Dör av dagens ljus
– ?

*

Nu löser solen sitt blonda hår
i den första gryningens timma
och breder det ut över markens vår
där tusende blommor glimma.

Hon väter det tankfull i svalkande dagg
i blommornas fuktiga gömmen,
hon lossar det varligt från rosornas tagg,
men tveksamt, förströdd, som i drömmen.

Hon låter det smeka skog och äng,
hon låter det fara för vinden.
Nu smeker det barnen i deras säng
och de gamla på skrovliga kinden.

Men hennes tanke är borta från allt;
vad kan denna glädje väl båta?
Hon drömmer bland stjärnor som
tusenfalt förstora det levandes gåta.

Hon löser sitt hår och breder det ut
i morgonens saliga timma;
och drömmer bland världar som gått förut
och nya som längtande glimma.
– Pär Lagerkvist

*

The world is too much with us: late and soon.
Getting and spending, we lay waste our powers.
Little we see in Nature that is ours.
We have given our hearts away, a sordid boon!
This Sea that bares her bosom to the moon.
The winds that will be howling at all hours,
and are up-gathered now like sleeping flowers.
For this, for everything, we are out of tune.
It moves us not.
Great God! I’d rather be,
a Pagan suckled in creed outworn.
So might I, standing on this pleasant lea,
have glimpses that would make me less forlorn.
Have sight of Proteus rising from the sea,
or hear old Triton blow his wreathed horn.
– William Wordsworth

***

(wordpress hatar mig lite för tillfället och jag kunde inte få till kursiv skrift på det jag ville :/)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s