Framtiden

När jag träffade Kristina sist så frågade hon vad jag vill göra i framtiden, vad mina mål är.
Jag visste inte vad jag skulle svara.
Har funderat en hel del på det sen dess, men vet fortfarande inte vad jag ska svara.
Inga av mina intressen är något jag kan jobba med (av olika skäl) och jag vet inte ens om jag skulle klara av universitets-/högskoleutbildning.
Har ju testat det ett par gånger och det har ju gått åt helvete varje gång.
Inte pga det sociala som det verkar vara för andra med AS/HFA utan för att jag inte orkar plugga, hänger inte med på lektionerna och hinner inte läsa och ta in allt man ska.
Vänner fick jag på båda ställena jag försökte plugga på.
Har inga större svårigheter att få vänner, vilket sägs bero på att jag är så snäll och trevlig och självuppoffrande.
Inte för att just vänner spelar så stor roll för mig.
Tro inte fel nu, jag älskar mina vänner, men skulle inte må sämre utan vänner heller.
Jag är dessutom trevlig, snäll och hjälpsam mot folk generellt sett.
Trots att jag vet att jag är det och även fått höra att jag är det är jag rätt för att såra andra på något sätt och inte bli omtyckt.
För att bli omtyckt är ändå viktigt för mig.
Komplext, oja.
Men men framtiden var det.
Ja jag vet inte.
Har ju liksom inga av de där positiva egenskaperna som det sägs att de med AS/HFA ska ha.
Men jag har allt det negativa.
Det suger ja.
Så jag vet inte vad jag riktigt vill med framtiden annat än att må bättre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s