J*vla NT-värld och alla NT-människor.
Ok då inte alla men många.
Varje gång jag måste interagera med en NT människa (särskilt de utan autismkunskap eller med någon egen diagnos) så går allt åt helvete.
Jag känner mig helt förvirrad, misslyckad och felkonstuerad.
Jag önska jag hade ett ställe att vara mig på, eller ännu bättre…
att jag också var NT.
Jag orkar inte med att vara konstant förvirrad och trött på grund av allt som måste sorteras och förstås och tänkas.
Visst jag har fler bättre stunder nu och är mindre lättirriterad men alla andra problem är ju kvar och de är betydligt fler och större än det bra.
Jag orkar inte känna mig så fel jämt.
Annonser
Tkr med det är jobbigt att vara runt oförstående personer utan diagnos (fast det finns ju de som är som jag, borde ha en diagnos. Och de brukar fatta någorlunda). Men jag känner mig väldigt utelämnad i en grupp med enbart ”friska” människor.. Jag brukar undvika det så gott jag kan faktiskt..
Jo samma här. Försöker mest hålla mig till de med NPF-diagnoser, men även en del med andra diagnoser får bra.